lördag 19 juni 2010

Uppsala by night

Efter uträttat värv i Ekonomikum kunde man ju trott att det var färdigspelat. Icke! En tenor vid namn Martin hade ordnat så fint att jag kunde spontanspela på Upplands nation. Varför inte tänkte jag och fick min andra nostalgisvallning på denna resa. Upplands. Som späd tonåring lyckades mina då studerande vänner smuggla in mig i denna studentikosa lokal. På den tiden var det som att kliva genom Narnia-garderoben och jag fascinerades enormt av alla överliggande socionomer, ärtvärdar och vampyrlajvare. Att baren dessutom var anpassad efter studentens eller luffarens plånbok gjorde lokalen ultimat.
Denna fascination har såklart avtagit med åren men jag tindrade ändå med ögonen när jag såg dansgolvet där jag 19 år gammal kysste min första student. Anna hette hon och är säkert gift och har 12 barn vid det här laget. Hå hå ja ja...

Längst inne på nationen fanns ett valv med perfekt akustik för en trubadix. Skojigt nog hade jag gott om supportrar på plats och det blev riktigt festligt. Extra skoj att en kör var på plats och kunde klämma i på "Hej Hå..." och "Ingen Kan" välintonerat och med ters-stämmor. Efter konserten bjöd de på en oerhört vacker snapsvisa. Klingande rent och med polyfona stämmor. Ganska sjukt att sjunga så fint om sprit. Det går ju inte att sjunga så fint om man dricker den.

Appropå sprit så har ju studenterna och norrlänningarna en jävligt skev tunga. Jag om någon uppskattar en väl avrundad, gyllne rom eller en rökig bronsfärgad whiskey och jag kan bli gråtmild av rätt nubbe till sillen. Men varför i all sin dar vill man att brännvinet ska smaka halstablett? Och vad är grejen med Stroh-Rom och Absint? Ok, absint rätt serverad med smält socker genom absintsked kan väl gå an men 75 %-ig sprit i PET-flaska känns inte helt koscher. Mannen på bilden är min bästis Bollifer Ferner och blev bjuden på nyssnämna vilket såklart resulterade i tidig hemgång.

Resten av nationsvistelsen var riktigt trevlig den med. En främling jag träffade hade jag så många gemensamma vänner med att vi blev vänner vi med. Han var rätt skojig men påminde lite för mycket om mig själv för att det skulle bli äkta kärlek. Dessutom hade han en vacker flickvän i Gbg och en inte flickvän men "vän" som var flicka i famnen och det hade inte jag. Dessbättre uttalade han mina vänner och kollegors namn Kultiration på engelska "kultirejtiån" så jag fick väl någon slags poäng jag med till slut.

Inte för jag förstår hur det gick till men efter stängning satt jag plötsligt shotgun i en taxi med två norskor och en körsångerska på väg till efterfest på en veranda. Här blev det först Plantation och allsång vilket gick över i Plantation och bastu. Rom i bastun är ju en helt lysande idé. Den smakar ju som bastun känns. Annars tycker jag bastu är komplicerat. Jag uppskattar verkligen inte att bli upphetsad om jag inte får följa upp det hela. Det kan göra mig snudd på personlighetsförändrat grinig. Att jag dessutom tycker att 90 % av alla kvinnor och 25 % av alla män är ganska sexiga redan när de är påklädda gör ju att min tillvaro blir ganska knepig.
Hå hå ja ja...

När så gryningssolen stigit upp och blivit vanlig sol istället för grynings vinglade jag in på hotellet, sköt upp utcheckningen till kl. 15 och självdog. Stort tack till Gode Herr Sahlberg (bilden) som stod värd för dagen. Även tack till Gode Herr Tishner som stod för eftersläckare och sauna. Hit återvänder jag gärna!

2 kommentarer:

  1. "hon och är säkert gift och har 12 barn vid det här laget."
    Åh gud! Detta gjorde min morgon! Haha! Jag älskar hur du uttrycker dig.

    SvaraRadera
  2. Om jeg er medskyldig i grinig humør, beklager jeg så mye, men kjenner at det ikke gnager veldig mye på samvittigheten...

    Hilser fra hun andre norsken som syntes det var en morsom kveld!

    SvaraRadera