Lambo!

Jag har upplevt att min luff hittills varit kanske en aning för sansad för att den ska vara intressant att läsa om. För att garantera ett slut eller i vart fall ett avbrott i detta begav jag mig således till studentstaden Uppsala. Jag har hittills aldrig upplevt en fredag eller lördag i denna stad som inte slutat i någon form av dekadens. Så ej heller denna gång.
Väl ankommen till staden blev jag mött av två skäggiga herrar med mustig uppländsk dialekt och varsin bira i handen. De inkvarterade mig på höskullen (Hotell Uppsala) och bjöd sedan in mig på middag.

Som sig bör i studentstäder bjöds det helt sonika på spaghetti och köttfärssås och till detta en ljus lager från Spendrups. Det fanns Sambal i såsen vilket gav den i vanliga fall anonyma rätten en angenäm hetta och fyllighet. Till kaffet blev det grogg och cigaretter på balkongen och det var så avspänt att jag alldeles glömde bort att jag faktiskt skulle uppträda eller vad man ska kalla det. Smågrymtande fick vi snällt resa oss och dra oss bortöver till Ekonomikum. Vad fan är det för namn på en park btw?

Här hade det trots den oerhört korta varseln samlats ett gott litet gäng i det regnvåta gräset och från att vi anlänt blev det fler och fler allteftersom. Jag vill påpeka att både i Värmland, Dalarna och Uppland har regnet öst ner i flera dagar men plötsligt givit vika och låtit solen titta fram just när jag anlänt. Jag säger inte att jag kan styra vädret. Jag säger å andra sidan inte heller att jag inte kan det. Spelningen påminde mycket om mina vallgravsspelningar på medeltidsveckan. Lite stökigt, aningen för mycket allsång och enormt varierad publik. Några ölsnyltande fjortisar, lite klassiska Lokelyssnare (gissa vad det är), en farmor och några småbarnsföräldrar. Önskelåtar för hela slanten och ut med hatten. Glöm det där med fattiga studenter! Uppsala tömde fickorna i hatten och efteråt kunde jag lyfta ur slantar och presentkort till ett värde av uppemot 100 kr/person! Det ska sägas att det var främst en donator som var extra generös och att fjortisarna stack när jag började prata om hatten men likväl kan Uppland verkligen klappa sig självt på axeln vad det gäller givmildhet.

Fortsättning följer...