onsdag 30 juni 2010

Marteenage!

Torsdagaftonen fortsatte på ett nästan nostalgiskt vis. Värden körde generöst in mig till Stockholm Central där min tidigare nämnda bästis Martina Nilsdotter väntade med en blomsterkvast och en röd cykel. Blommorna var inte till mig utan till henne då hon firat skolavslutning med sina elever.

Martina och jag går lååångt tillbaka. En gång i tiden blev vi kära i varandra fast hon var tillsammans med min bästis. Jag var hyfsat rakryggad och sa väl i alla fall typ som det var till kompisen och sen var vi inte kompisar längre. Däremot blev jag och Martina ihop men eftersom hon var en sån "ung och singel tjej i storstan" så ville hon inte vara tillsammans med någon alls utan bara ha obskyra överenskommelser och då blev jag sur och gjorde slut med henne. Sen blev hon ihop med min bästis igen och nu är alla bästisar med alla. Väljer jag att tro i alla fall.
Denna episod i mitt liv inspirerade dock inte till "Han och Alexandra och Jag" då den sången redan var skriven. Däremot har jag fått massor av inspiration av Martina i övrigt och vi har haft sjukt skoj massor med gånger. Hon är glad, generös och kavat. Hon spelar både gitarr och piano och släpper snart sin andra platta. Snygg, smart och sexig. Och singel. Om jag inte redan hade varit kär i och tillsammans med henne en gång hade jag lätt kollat upp henne och kanske till och med raggat lite på henne. Det kanske du borde göra? Hon finns på http://www.myspace.com/nilsdotter.

Vi tog en södersväng som förr i tiden och hann med både gamla Carmen och gamla Kvarnen och hon försökte få mig att ragga på någon. Jag vågade inte ens pröva. Är inte det märkligt? Jag har inga som helst problem att ställa mig inför 500 främlingar och sjunga men att går fram och börja prata med en tjej jag inte känner tycker jag är oerhört läskigt.

Efter Hej hå och en halv flaska rom somnade jag på hennes soffa. Morgonen därpå vaknade jag till doften av hennes vederkvickande frukost och bara ett halvt dygn senare var jag på benen och satte av mot Rålambshovsparken. Mer om detta inom kort.








(Tycker du detta inlägg blev en smula för privat? Jo, jag kan nog hålla med och kommer säkert få massor av skit för detta men så är det ju med kära vänner. "Den man älskar bloggar man lite för utlämnande om" som det heter i Bibeln.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar